Me Majéla and I...

sambons jobb bjuder, Det blir trerätters middag och underhållning sen bor vi på Skivarps Gästgiveri i skåne... jag gruvar mig... Första natten utan den lille klimpen, jag tänkte att jag skulle bli sjuk men sambon skulle nog bli hemskt besviken. Miltons farmor kommer hit och passar och han har alltid så roligt med farmor, de dansar och sjunger till hög musik och sen får han panga och slå med grytor hur mycket han vill. Men jag då... han har sovit jämte mig varendaste natt i mer än ett år nu och luktat sådär gott som bara bebis kan lukta, varm och mjuk är han också. Glenn är van vid att tvingas åka bort och vara ifrån honom flera dagar ibland men det har alltid varit jag och Milton, varenda dag och nästan varenda timme... Nä jag är alltid för snabb med att lova en massa, fast det kommer ju att gå bra.. eller hur? Kan någon bara säga: "Majéla, det kommer att gå bra!" Fast det hade nog inte spelat någon roll, det hade antagligen inte heller spelat någon roll om denna dagen kom om ett år eller två istället... det hade kännts likadant, jag vill bära med mig min lilla älskling överallt, inte släppa honom ifrån mig någonsin, men det är dags nu...